För det första: Vit stor jävla bakgrund samt alla musiker i vita kläder.
För det andra: Så intensivt RÖTT ljus bakifrån och bara lite vitgult sidoljus för att lätta upp den icke stillastående Timbuktus framsida.
Resultatet blir ett rött dis, små rosa grisar av musikerna och en nästan gömd artist i diset när man ska plåta under sina tre låtar man har på sig.
Vad ska man göra då? Fort som faan tänk ut något...
Ett bra råd är ändra din vinkel, spring ut till kanten på scendiket och plåta därifrån, speciellt om du har en artist som springer ut och in i ljuset som ska lätta upp framifrån.
Och har man tur så kanske dom ändrar lite på ljussättningen under de tre låtarna man har på sig... och de gjorde dom i slutet av tredje låten. Pust, vilken lycka...
Inställningar i kameran:
Tid: 1/80-1/320
Bländare: f/2,8-f/5,6
ISO: 1600-2000
Brännvidd: 40mm-200mm
7 kommentarer:
Intressanta reportage. Jag har aldrig haft pass för att stå i scendiket och fotograferat. Men med tele så brukar det inte vara några problem att hitta plats långt fram vid sidan om scenen och ta bilder liknande dina två sista.
Tycker det är en härlig känsla i den första bilden fast den då anses dålig...
Tackar.
Niklas, jag håller med och personligen tycker jag inte den är dålig men tänket jag hade här var för publicering i tidning när det kanske blir lite för rött.
Men i nästa inlägg här (imorgon) kommer lite mer om scenljus... :O)
Glömde.
Niklas, det är svårfotograferat lite det jag menar med deras ljussättning...
jag förstår vad du menar...
kul o läsa är det...
Snyggt, gillar speciellt sista bilden :) Ser fram emot besök från örnvägen ;)
Tackar Åsa!
Vi ska bara fixa en tid som passar så dyker vi upp... Hälsa Tomas.
Skicka en kommentar